Oh my lord

Jag säger som Ivan, Oh my loooord…vad skönt att komma hem. Har längtat sååå efter mina fina katter.
Tåget blev 45 minuter försenat, men jag hade så trevligt så det gjorde inget.
Satt o snackade med en begåvad cellist, 19 år gammal och en 24-årig tjej som också var väldigt musikintresserad.
Deras snack låg ju helt klart över min nivå, dom pratade svängningar på A och 2 strukna C och sånt. Bach o Mozart..hmm..inte mitt område.
Men det är fascinerande med en 19-årig kille som som vill satsa på att bli orkestermusiker…coolt.
Så, medan dom snackade oförståelig musik så läste jag mitt jättebraiga bok,
”Flickan från ovan” av Alice Sebolt. Fast det var svårt med koncentrationen. Ena örat lixom drogs till deras musikprat hela tiden. Så jag fick läsa om allt ungefär tre gånger för att fatta. Men jag avverkade några sidor på vägen mellan Linköping o Stockholm allafall.

Sen pratade vi tonår och katter och lite annat. Det var kul, att snacka med främlingar på tåg. Det brukar jag inte göra så mycket. Tycker mest att det är störande när folk ska hålla på o gappa, speciellt när jag vill läsa min bok. Men idag var det kul.

Jo, katterna lever o mår bra. Den ena, Benkt, åt i ungefär tio minuter och nu har han varit på lådan lika länge. Han måste verkligen ha varit sur över att jag varit borta så länge. Normalt äter han i 30 sekunder, undrar när han åt senast?
Han har fått ett nytt smeknamn, ”Strövarkatten” eller ”Rymmarkatten”.
Han har stuckit två gånger under tiden jag varit borta. Så nu de senaste dagarna har han inte fått gå ut.
Undrar om han kommer hem om jag släpper ut honom i morgon?

Upptäckte när jag kom hem att det inte finns några tapeter i hallen. Men sen kom jag på att det var jag som tog ner dom innan jag åkte. Hade hoppats på nåt mirakel eller så, bara ett litet. Typ att det skulle vara tapetserat när jag kom hem, men det var det inte.
Så av det har jag lärt mig att om man inte har nån lust att tapetsera kan det vara klokt att inte slita ner dom gamla tapeterna. Då kan dom gärna få vara kvar. Det ser lixom inte bättre ut med betongväggar..
Det var det där med impulsivitet..fast jag tog faktiskt ner dom 2005…

Oj, vad jag myser av att vara hemma. Mitt alldeles egna hem. Som jag har bott i tre år nu. Eller är det 4?
Ja, det är fyra!! Oj, vad tiden går fort! Flyttade in februari 2002.
Innan det var bostadslös i 3 år. Utan egen bostad, jag bodde här o var. Hos en släkting ett tag, ganska länge. Fick en tillfällig lägenhet av kommunen ett halvår innan jag fick denna.
Det är inga roliga minnen, men det är min historia och den har lärt mig mycket.
Tex är jag mycket mycket mera tacksam över det jag faktiskt har idag. Innan kraschen -98, ville jag bara ha mer av allt.
Och den som gapar efter mycket mister ofta hela stycket. Precis så blev det för mig.

Nu är det sovdags, i MIN säng, i MITT hem! *ler*

Tankar, avslut o nyår

Jag är kvar hos min syrra i södra sverige. Trivs bra här. Det är högt till tak och vi funkar bra tillsammans. Tar dagarna som de kommer. Kan ändra planer om så behövs osv.
Känns riktigt bra att välkomna det nya året tillsammans med henne.

Det som händer just nu är att jag fortfarande har problem efter operationen av käkcystan.
Den ena komplikationen efter den andra dyker upp och nu ser jag återigen ut som en bredkäftad groda..hehe. Har sprungit till tandläkare och läkare vid tre tillfällen, men ingen har kunnat förstå vad som är fel.
Först var det en infektion med varbildning i själva håligheten efter cystan. Trodde den var borta, men det hade spridit sig till käkbenet. Ny antibiotika och tamponad som smakade urk….det blev dock bättre.
Men sen började det göra ont o svullna igen, så iväg igen till oralkirurgen på orten och spola och fixa lite. Blev hemskickad med uppmaningen att återkomma om det blev värre.
Och det blev det ju såklart. Så jag ringde och blev vidarebefordrad till öronläkare som skulle titta på mig.
Kanske hade jag en infektion som inte antibiotikan bet på, men en snabbsänka visade att det inte fanns några bakterier. Alltså fick jag gå hem utan att veta vad felet är.
Så här sitter jag nu med lite småfeber, en tjusig svullnad och värk.
Nu får det vara så till jag kommer hem till min ordinarie tandläkare. Det finns i allafall inga bakterier och det känns bra.

Tycker att det är lite facinerande detta att man bara utesluter en sak i taget. Inga bakterier – nähä – bara att gå hem. Inga försök att söka vidare liksom. Nåt jävla fel är det ju.
Oh well, det ger sig förhoppningsvis.

Idag är det nyår.
Tanken inför årsskiftet är att summera året som gått och bestämma mig för vilken rikting jag vill ta under nästa år.
Vi kommer ev att lägga lite tarotkort, men det blir kanske inte idag även om det var tänkt så. Jag är rätt ockuperad av min onda käke och syrran är rätt ockuperad av en knoppande förälskelse. Så det kan hända att det blir kort en annan dag.
Det som känns viktigast för mig att avslutet och nya riktingen och jag tror jag vet rätt bra utan korten.

Det jag vill lämna bakom mig då?
Relationen, den som varande i 7 år och som tog slut förra november.
Årsdagen har passerat och nu känner jag att jag vilar i mitt.

Alkoholen
2005 var det år jag insåg att jag hade ett beroende. Det beroendet har jag brutit och är nu nykter. Så alkoholen får stanna i 2005.

Obalansen, impulsiviteten och ansvarslösheten, det får också stanna i 2005 och åren dessförinnan.

Jag har gjort ett bra och medvetet arbete med mig själv under året som gått, och jag är stolt över vad jag åstadkommit.
Jag har tagit över rodret igen, och styr min egen skuta, det känns bra!

Vad vill jag under 2006?
Jag vill fortsätta att värna om min lilla familj. Vi har det bra tillsammams och jag vill att det ska fortsätta vara så. Jag vill inte rubba den balans vi har skapat, jag och mina tjejer.
Det ska jag göra genom att alltid välja det som är bra för oss tre tillsammans.

Jag vill fortsätta att vara nykter och jobba med det som skapade mitt beroende.
Det ska jag göra genom att genomgå återfallspreventionen jag blivit erbjuden genom alkoholmottagningen.

Jag vill ta hand om min kropp.
Jag vill bli rörligare och mindre stressad. Jag vill gå ner i vikt.
Det ska jag göra genom att träna på gymmet, börja springa såsmåningom, fortsätta på min inslagna väg med bra matvanor och börja med någon form av avspänningövningar.

Jag vill även fortsätta att välja det som är bra för mig, lita på min intuition och leva här och nu.
Men jag vill också kunna börja blicka lite framåt, börja fundera på vad som ska hända sen, vad jag vill. Utbildning kanske?
Jag är ju rätt intresserad av männsikokroppen. Men inga beslut, dock välkomnar jag funderingarna.

Jag vill också mer aktivt fortsätta att utforska min andlighet, jag vill komma närmare Gud. Än vet jag inte riktigt hur, men det kommer att ge sig.

Dessutom vill jag fortsätta att utveckla min nya vänskap med en jättehärlig tjej!
Längtarmamman, jag är så glad över att du kommit in i mitt liv! Du känns som en riktig vän, och ibland får jag nypa mig i armen. Det är så härligt att jag betyder mycket för dej och att du visar det, och jag tycker om att få betyda mycket för dej. Du betyder mycket för mig! Jag vill vara rädd om dej! Vi har båda våra rädslor men jag tror att om vi är varsamma så kommer det är gå bra, vi kommer att kunna lösa saker vartefter, om det skulle dyka upp nåt.

Åsså syrran! Älskade söstra mi!
Vad skulle jag göra utan dej! Här sitter vi och bara gapar över den fantastsika relation vi har. Det finns inte ord att beskriva den med, å jag är bara så tacksam att vi hittade varandra igen! Äkta kärlek till min alldlels riktiga syster!

Ungarna mina fina, älskade barn, mina tjejer! Jag älskar er över allt!

Sådärja

Jag har sedan i våras skrivit dagbok på Netdoktor, men känner nu att jag vill flytta mitt skrivande till en dagbokssida.
Jag vill skriva mer, inte bara om det som rör mitt psykiska måeende.

Så, här är jag nu. Kvinna, 36 år, 37 om 14 dagar.
Jag har två barn som är 12 och 13½ år. 2 katter. Ingen man.
Trivs bra så för närvarande.
Jag räknar med att leva själv med mina barn tills dom flyger ur boet.
Mitt liv har varit aningens turbulent men nu har också jag blivit vuxen och kan hålla ihop saker o ting. Så därför ska det få vara lugnt i vår lilla familj har jag tänkt.
Jag kan ju träffa någon utan att flytta ihop om jag känner för det framöver.
Innan morsdag 2006 är det dock tänkt att jag ska vara singel.
Jag slutade dricka alkohol efter morsdag 2005, dan efter alltså.
Och har sedan dess kommit underfund med att jag har ett beroende, och det sägs ju att man inte ska gå in i nån ny relation under första året som nykter. Det är nog bra. Det är mycket att bearbeta och komma underfund med.

Såå, jul o nyår är över. Jag befinner mig hos min syster 40 mil hemifrån.
Jag har problem med min käke, det finns mer att läsa om det i första texten, den klistrade jag in från mitt gamla ställe. Nyårstexten liksom. Tyckte det var en lämplig början.Det blev en hel del tarot på nyårsafton och även igår. Det är så kul! Det är liksom för det mesta bekräftelse på det man redan vet, så det blir som ett stöd att ta korten. Hålla mig på rätt spår liksom.

Jag har förjävligt ont i käken! Ser FORTFARANDE ut som en bredkäftad groda. Dubbelhakan syns dessutom extra tydligt med en fet svullvad i nyllet! Arrrrrg!
Men i morgon, äntligen, ska jag till min vanliga tandläkarmottagning. Hoppashoppashoppas att dom kan hitt vad som är fel för så här vill jag ju inte gå omkring. Har så ont!
Och ont tar på humöret.
Dessutom premenstruell så nu är jag nog i det närmaste farlig! Nävars, mest lessen faktiskt.

Nu ska jag gå och förberede lite för maten. Ska käka när syrran kommer från jobbet och sen ska jag sätta mig på tåget hem! Ska bli skönt att komma hem igen. Och syrran kommer snart upp, så vi ses snart igen ju.

Min telefon är bra, ibland blir man så glad när den ringer!! Hehe