Tjejerna kom igår. Det är alltid så härligt när dom kommer. Fast det är knepigt det där, man ska ju inte tala om för sina skilsmässobarn att man saknar dom när dom är borta för då får dom så dåligt samvete.
Men fy vad trist att aldrig få veta att man är efterlängtad då…
Jag har ju faktiskt ett liv när dom är hos pappsen också. Det är ju inte så att jag bara sitter här o gråter.
Hur som helst så har lillfian fyllt 12. Så igår var det lite kalas. Längtarmamman var här med sina små barn och åt middag och tårta.
Presenter o sång och tillhörande mannekänguppvisning.
För det är ju mest kläder i hennes paket. För det är ju det hon vill ha.
Av mig fick hon jättesnygga rosa armybraller och en svart o rosa hoodie. Hon fick också en petrolblå volangkjol och en lika petrolblå top till.
Hon bidde välldans fin!
Sen fick hon valfri frisörbehandling för 700 kronor. Men det hon ville göra skulle gå på mellan 1000-1500, så det gick ju inte.
Alltså blev det hemmafärgning och frisörklippning, så nu är hon också mörkhårig.
Numera är vi mörka alla tre.
Fast egentligen är vi blondiner.
Fast det syns ju inte.
Äldsta tjejen hjälpte mig med mina slingor. Oj vad vi skrattade…Jag såg jättekul ut. Ibland kändes det som att hon försökte utföra hjärnkirurgi istället för att dra ut små hårtussar med en virknål. Men det gick bra. Jag är också fin nu.
Imorgon ska hon bättra på sin svarta färg.
Jag har börjat tänka på fina kläder igen. Åsså har jag börjat tycka att jag är fin.
Det är kul. Att vara fin alltså.
Imorgon vill jag ut o gå i skogen.
Åsså längtar jag till måndag när jag får gå å väga mig igen.
Senaste kommentarer