Konfirmation

19 05 2007

Idag har vi varit på konfirmation. Det har jag aldrig varit på förut, inte en sån här vanlig  alla fall. Min egen för ett år sen var jag ju såklart på, den som var tillsammans med mitt dop.

Det var en välldans massa procedurer och sånger o annat. Fint var det, men träsmak hade jag när vi efter 2 timmar äntligen fick komma ut ur kyrkan igen. Jag är ju troende och borde kanske tycka att allt som har med kyrkan är kul, men det tycker jag ju inte. För det mesta är det rätt så träigt, tråkigt och långrandigt tyvärr. Jag umgås bäst med Gud i min vardag. Fick skäll för det en gång, i en kommentar till ett inlägg där jag skrev att jag tyckte att en högmässa hade varit så trist. Men så kan det ju faktist vara.

Sen har det varit kalas, men jag gav upp. Dom andra är kvar och har ännu mer kalas, men jag å min mage ville hem o vila.

Nu kommer mamsen och hennes man hem, så nu ska jag ägna mig åt doom.

Over and out!





Manligt vs kvinnligt och familjen

16 05 2007

Mitt förra inlägg kan nog misstolkas lite så jag tänkte klargöra ett par saker.

Jag tyckte det hela var väldigt roligt och skrattade länge åt det. Det visar på hur olika men ändå lika vi är.

Jag har fullt med bäbis och kärlek i huvududet. Jag vill knyta an till honom, känna mig trygg och älskad. Jag vill boa och göra allt klart inför litens ankomst. Mina tankar kretsar jättemycket kring hur barnet rör sig i magen, hur det ska gå på förlossningen osv. Det är där jag är.

Han å andra sidan, är på ett rätt liknande ställe, fast för honom handlar det om att få klart med alla jobb han har, så att han kan ägna sig åt sin familj när barnet kommer. Och så att han ska hinna in till förlossningen när det är dax.  Han vill trygga ekonomin och se till att vi har det bra allihopa.

Så där ligger vi i varsin ände på sängen och funderar och boar i huvudet. Han har fullt upp med sitt praktiska, hur allt ska hinna bli klart, och jag har fullt upp med allt känslomässigt.

Sen har jag en humor som är rätt, jag vet nog inte vad det heter egentligen, men dråplig tror jag. Kanske inte alla förstår den? Jag fick en liten känsla av kommentarerna till texten, att det roliga i situationen inte riktigt framgick.

Så jag vill bara tala om att jag fattade precis vad det handlade om och jag tyckte det hela var skitkul, vi har skrattat åt det i flera dagar här hemma nu.

Jag mår lite si o så faktiskt. Känner mig allmänt hängig o ruggig, ungefär som innan man ska bli sjuk. Det är inte så kul. Ont i ryggen och höfterna o fogarna. Jag går på koll ett par ggr i veckan för att se att inte blodtrycket sticker iväg uppåt. Det är väl främst havandeskapsförgiftning som är oron.

I måndags skickades jag till förlossningen på bedömning eftersom värdena såg lite knasiga ut. Men det visade sig sen att allt var ok så jag fick åka hem. Men då trodde vi att det var på G och att jag skulle få tid för igångsättning. Hade ju varit rätt så skönt, men det var ännu skönare att toxproverna var bra och att det inte var nån fara med mig och barnet.

Jag har pulat lite här hemma, i sakta mak. Har fått order om att vila, så det är ingen megafart direkt. Men skötbordet står där det ska och idag ska jag väl packa BB väskan tänkte jag. Det närmar sig med stormsteg nu.

Mamma o hennes man är här och hälsar på och det är rena rama lyxen! Igårkväll kom brorsan o hans fru ut hit och vi grillade och satt o snackade länge. Jag bara myser. Det är så normalt, så vanligt, så familjärt och jag bara njuter. Det är sådär så jag nästan börjar grina när jag skriver om det. Det betyder så attans mycket för mig, det här med familjen. Det har varit så mycket knas i så många år, och nu funkar det bara, och det är helt underbart!! Jag har vad jag behöver runt omkring mig, och jag förundras över att det kan vara så bra. Att jag får ha det såhär bra, att jag har kommit dithän i mitt liv, att jag är värd det, att jag har skapat det. Det är stort. Och är så tacksam.





Översättning önskas

13 05 2007

Jag har ju greppat det där med at vi kvinnor pratar ett annat språk än män. Ibland går det att översätta och förstå, ibland inte.

Imorse kom en kommentar som jag inte klarar av att översätta sådär rakt av, tänkte jag kunde få lite hjälp av nån mer kunnig på området, företrädelsevis en man då..

Vi låg i sängen och hade mysmorgon jag och min fyrkantiga grävmaskinist. Jag har just nu ett väldigt stort bekräftelsebehov och vill gärna krypa innanför skinnet på honom då jag är så kär så jag bara går omkring o ler. Han svarar inte på mina trevare varpå jag sa till honom att vi skulle påbörja intimitetsträning. Ni  vet när man sitter o tittar varandra i ögonen å så…

Svaret jag fick var:

-Du, jag undrar om du ska ta med dig släpkärran ut till Fide??

??





Tre veckor till beräknad touchdown

11 05 2007

Sen vet man ju inte, troligen går jag väl över, det har jag ju gjort förr.

Jag mår bra enligt mig själv. Orolig är jag inte heller så värst längre. Jag hinner inte jobba upp nån oro när jag har så täta besök hos barnmorskan. Fast dom täta besöken beror nu inte längre på min oro, utan på att jag läcker protein/äggvita som ett såll. Det kan vara en indikation på havandeskapsförgiftning. MEN, då har man också högt blodtryck o lite annat elände, och det har jag inte. Däremot vill dom hålla koll. Och får jag ont i skallen eller börjar må tjyvens på nåt annat sätt ska jag ringa omedelbums. Lustigt nog oroar det mig inte….jag är konstig, jag vet.

Inatt drömde jag att det blev en tjej, förut har jag drömt att det blir en kille. Och det är INTE tvillingar :-D

Det börjar väl bli dax för en liten gissningstävlan tycker jag! Visserligen har vi några som har förmågor som inte andra har här i gänget, vilket kan anses vara en fördel, men jag tror inte det innefattar att veta vad och när det blir. Om inte annat så kunde det ju vara lite kul! Speciellt eftersom dom tror lite olika..*s*

Klockan är nu 18.10 fredgkväll, och min Gute har ännu flera timmars jobb framför sig. Tanken är att han ska kunna ta det lite lugnt sen när liten kommer, vi får väl an se hur det går med det *s*

Ha en skön helg alla!

Over and out!





Att organisera ett hem

10 05 2007

Det tar ju sin lilla tid - kom jag på idag. Det tog mig ungefär 4,5 år att få det trivsamt, smart och smidigt i min lägenhet. Sådär så att allt har sin egen plats och man vet var.

Sen när det hade gått 5 år, då var det dax att flytta. Å nu ska jag försöka organisera det här hemmet, å det är ju inte så lätt.

Man får ta en liten bit i taget. Åsså får man ha en jävla massa tålamod helt enkelt.

Köket är väl i det närmaste klart, så känns det allafall. Och vardagsrummet känns också ok.  Nu ikväll fick jag ett ryck och tänkte fixa lite i vårt sovrum och i badrummet. Det gick bra en lite stund, men sen tog det liksom stopp. Och då är det inte så mycket annat att göra än att stoppa och fundera.

Allt sånt där småpryttel, halsband, solbrillor, simglasögon, duttelidutt och dittelidatt, sånt måste ju också ha plats nånstans. Nu funderar jag på hur jag ska lösa det. Tittar man i snygga inredningstidningar är det ju inte så svårt. Då köper man snygga boxar á 79.90 styck och lägger sina saker i. Boxarna stoppar man sen in i en specialbyggd hylla man kan hitta på ROOM för 8999:-

Som hittat.

Men det är ju inte riktigt så jag har tänkt göra. Jag tänkte använda mig av redan befintliga möbler och saker. Å då blir det lite klurigare. Då kan det hända att man får släpa omkring samma skåp till 8 olika platser innan man kommer på vart det passar bäst och var det gör mest nytta. Det är den proceduren jag håller på med nu.

Älsklingsguten är och styckar gris. Sommarens grillkött. Jag orkade inte följa med. Har en liiiiten misstanke om att jag kanske inte skulle må sådär jättebra av så mycket nyslaktat kött på en gång. Lukten liksom, och så..

Så jag stannade hemma istället. Å släpade skåp.

:-D





Tidig morgon

10 05 2007

Idag imponerade jag på mig själv genom att kliva upp rysligt tidigt. Eller själva imponerandet var väl inte att komma upp, utan att stanna uppe fastän jag inte behövde!! Det ni!!

Tonårsfian ska till fastlandet med klassen idag, och åkte hemifrån redan kl 06, så klockan ringde 5.20.  Och då somnade jag ändå inte förrän klockan var 12, och har dessutom varit uppe på toa allafall tre gånger under natten. Så i själva verket är jag nog inte så pigg som jag känner mig, utan jag är nog snarare övertrött. Misstänker starkt att när dom andra kidsen kommit iväg till skolan om sisådär 45 minuter, då lär jag nog däcka igen.

Men då har jag i allafall hunnit diska!

Impregnerad!!





Tonårsfian 15 år idag

8 05 2007

images.jpg 

GRATTIS GRATTIS GRATTIS på 15-årsdagen älsklingen!! 

 Minns det som igår nästan, när vi åkte in till specialistmödravården jag o pappa. Jag hade gått över tiden 2 veckor och 5 dagar och var riktigt less på att vänta. Den här dagen upptäckte dom att fostervattenmängden hade börjat minska och då bestämdes det att jag skulle sättas igång.

Läkaren sa åt oss att åka hem och äta lite lunch och hämta BB väskan och komma tillbaka kl 13. Sagt o gjort, fast inte kunde jag äta nåt, jag var ju jättenervös.

Dom kopplade upp mig på värkdropp och CTG apparat och satte ett armband på min handled, och sen var det bara att vänta och hoppas på det bästa. Klockan 17 ungefär, då kom det igång ordentligt. Strax innan hade läkaren varit inne o sagt att om det inte kom igång snart så skulle vi avbryta och göra ett nytt försök nästa dag.

Det gick fort! Och det var en helt underbar förlossning. Jag fick en ryggbedövning i precis rätt tid och den tog perfekt. Krystvärkarna var det häftigaste jag upplevt i hela mitt liv.

Kl 22.55 föddes du, en oerhört söt liten tös, 4065 g och 52,5 cm.

Idag fyller du 15 min fina lilla tjej! Älskar dej!

Hoppas du får en härlig dag..å du…jag vet nåt som inte du vet…än..hehe ;-)





Amen - ja visste inte - feelååt!!

7 05 2007

Det är nåt jag ofta får höra från min lilla Tonårsfia. Igårkväll utspelade sig följande scenario:

Jag var aptrött och drog mig tillbaka till min kammare vid 19.30 tiden. Däruppe låg jag i godan ro o glodde på TV. Tonårsfian kom upp och sa att Bonusfian skulle lära henne rida, så dom skulle ut. Ok…ta hjälmen på sa jag, och var försiktig.

Klockan blev mer o mer…liten Tonårsfian ska vara i säng 22.30, och 22.00 ska Bonusfia ligga i sin säng. Kl 22 var fortfarande två flickor ute o red, inte ett spår av dom här på gården. Jag som trodde att dom skulle rida i hagen - typ. Hon skulle ju lära sig rida.

Inte svarade nån av dom på sina mobiler. Ringde då till Bonusettan tillika Tonårsfians kärlek, som befann sig borta hos sin mamma som bor 1 km härifrån. Frågade om han visste var brudarna var….jodå, dom var här nyss sa han, med hästarna. Red hemåt nyss…då var klockan 22.05.

Mamman börjar bli lite smått förbannad. Tycker att om man ska lära sig rida ska man inte ut på vägen o rida 1 km hemifrån osv. Ungen satt på en häst för 2:a gången i sitt liv, (om man inte räknar med ledarledda 200 meter på shettis vid 5-års ålder) Hmmm….

Hem kommer strax 2 mycket glada och uppspelta tonåringar som har haft superkul. Jag jobbar på min utskällning och har planerat utegångsförbud allafall ett par dagar, (för underlåtelse att använda mobiltelefon när man är ute sent på kvällen..) Det är då den kommer…..Tonårsfians fullständigt oskyldiga uppsyn. Men oj, och förlåt och det var inte meningen och jag tänkte inte på vad klcokan var osv…åsså står hon där och är bara charmig o söt. Och jag jobbar ännu lite till på min stränga uppsyn, varpå Älsklingen, som nu ligger brevid mig i sängen, börjar fnissa. (Tonårsfian har lindat den mannen runt sitt lillfingar kan tilläggas)

Det hela slutar med att Tonårsfian, Bonusfian och Älsklingen har JÄTTEKUL åt mig som försöker se arg ut och ska läxa upp barnen….det är ju nu helt omöjligt. Sen när barnen sagt gonatt och lovat att hoppa i säng snabbt som attan, jobbar jag lite på att skälla på Älsklingen som underminerar mig på det viset. Bara det att han har precis samma strategi som Tonårsfian. Oskyldig uppsyn, charma brallerna av Cellis och skratta, så ornar sig allt…suck.

Fast ganska kul är det ju. Allt gick ju bra och jag tror mitt budskap gick fram ändå..

Ikväll är dom ute o rider igen, och frågade innan dom stack när dom skulle vara hemma.

:-D

Nattnatt





Here we go

7 05 2007

Har blivit taggad av Susanna:

Varje spelare börjar med att skriva sex underliga/egendomliga saker om sig själv.
Bloggare som blir “tagna” ska skriva sex saker om sig själv i sin blogg och samtidigt ange reglerna för spelet. Till slut väljer bloggaren sex nya bloggare och gör en lista av deras namn…
Efter att det är gjort skriver han/hon en kommentar i deras blogg för att låta dem veta att de har blivit tagna och att de ska läsa ens egen blogg för mer information.

Så nu ska jag alltså komma på 6 underliga saker om mig själv som jag vill avslöja…hehe

  1. Jag kan svälja extremt många tabletter på samma gång, (åtminstone 20 st).
  2. Jag har inga problem med att ta halsprov hos doktorn.
  3. Jag har aldrig haft några hål i tänderna.
  4. Jag kan vissla utan att det syns.
  5. Jag kan skriva spegelvänt.
  6. Jag ska snart ingå mitt tredje äktenskap :-D

 Dom sex jag vill ska göra samma sak är

Filosofan, Asfaltsmamman, Nika, Myra, Curlingmormor och Tonårsfian

:-D





Rymmarkatten

6 05 2007

Min lille rymmarkatt har ju flyttat hit och blivit gutekatt. Det verkar han trivas med väldigt bra. Sen kan han få ytterligare ett namn - krigarkatten.

Här finns sedan förut 2 katter, lillkatten o gammelkatten. Nu har rymmarkatten bott här sen i februari, men dom har fortfarande inte lyckats göra upp om vem som bestämmer. Misstänker starkt att det beror på min lille söta kissekatt. Han verkar inte vilja finna sig i det faktum att det finns en äldre, större, starkare och mera inbodd (17 år) katt här. Nä, utan det ska utmanas heeeele tiden…

Nu har han fått ett fult sår på ryggen. Ajaj…inte fint alls. Men bonusfian hon är ett litet veterinärämne, så hon har fixat lite med såret åsså har vi satt på muskedundersalvan så att alla baciller ska försvinna. Hoppas att det hjälper.

Det verkar dock inte gå nån större nöd på den lille katten. Nu när vi kom hem från stan hade skaffat sig lite mellanmål i  form av en fågelunge.

Sen har vi ju den lilla taxfröken. Hon är en sort för sig hon. Väldigt charmig sak. Taxfröken gillar normalt sett inte hundgården så därför har den fått bli kaningård ett tag istället. Fast då gillar hon den desto mer. Så häromdag tog hon sig in där, i ett obevakat ögonblick, och när vi upptäckte det så hade vi två kaniner mindre. Mums. Kaninmiddag…(uärk)

Det verkar vara lite svårsmält det där med kanin. Hon har hållt på att smälta dom där ett par dagar nu, upp o ner, upp o ner…ÄCKLISH!!!!!!!!!

(Sorry, det var inte meningen att sabba någons aptit..)

Nu ska jag göra älsklingen sällskap ute vid grillen. Dock ska vi inte grilla kanin, utan nötkött tack o lov. Annars påstår dock min Gute att senapsmarinerad rabbis är en delikatess. Jag tror jag avstår. Taxfröken kan få min bit, hon gillar den säkert.

Solong!tgh