Snälla hormorner

Hormoner kan ju ställa till med en hel del besvär, det vet jag vid det här laget. Men det är ju kul när dom självmant väger upp för det sen.
Jag har sovit 3,5 timme i natt, sen tror jag att jag kanske somnade om nån timme på morgonen. Vaknade strax före sju och tänkte att det var väl lika bra att gå upp. Skulle ju få iväg dom stora barnen till skolan och dom är lite bortskämda med att jag väcker dom på morgnarna (snart slut med det).
Upp väckte tonåringar, satte på kaffe, plockade ur diskmaskinen, plockade av diskstället, plockade in lite shit i maskinen, fixade frulle, åt, gapade på barnen att dom skulle kliva upp, snackade lite med bonusfian när hon käkade, ammade lillan, gapade lite mer på två tonåringar som fortfarande inte var uppe, plockade ur tvättmaskinen, satte igång en ny tvätt, tog upp mat till ikväll ur frysen.
Hmmm….jag är förundrad över hur saker o ting kan vara så olika, och hur fort det kan svänga.
Jag vaknar och är glad, känner mig tillfreds och lyckig, vill bara skratta.
Åsså känns det som att jag verkligen måste fånga dagen, njuta av nuet. Livet har sina krumbukter och Guds vägar äro outgrundliga, och jag har så attans svårt att tro på att jag verkligen kan få ha det såhär bra.