Har mått riktigt uselt i snart en vecka, men det är på bättringsvägen. Det är inte alltid så lätt det där med att navigera genom livet.
Idag ska jag iväg på samtal, ska bli skönt. Och jag tror att jag en gång för alla nu insett att det är som det är med mig. Jag kan må bra o funka som vem som helst i långa perioder, men händer det nåt som triggar mina gamla demoner tillräckligt så åker jag dit.
Jag har ju velat tro att jag är ”frisk”, men så är tydligen inte fallet. Däremot är jag jävligt mycket bättre på att hantera skiten när den dyker upp.
Idag ska några av kidsen ut o köra amerikanska varianten, klä ut sig och tigga godis. Är väl inte helpigg på idén, men dom får hållas.
Jag o maken tänkte ta en tur runt kyrkogårdarna i helgen istället. Det blir nog på söndag.
Siri har hållit mig vaken ett par timmar inatt. Det har inte hänt många gånger, så jag ska inte klaga, men jag tror bestämt att damen själv är lite trött.
Hon har precis blivit 5 månader och är som solen själv, glad o charmig och otrolig nöjd med sin tillvaro.
Det är coolt.
Hon har börjat äta lite pureér och det är ju kul, morotspuré överallt typ 
Idag tänkte jag introducera lite gröt, tycker det börjar bli dags för det.
Mamman behöver lite tid för sig själv mellan varven, och då är det ju himla bra om nån annan kan ge henne nåt att äta.
Främst vill jag komma iväg ut och rida lite, och kanske gå o simma, det skulle vara superskönt. Jag har så förbannat ont i kroppen.
Idag SKA jag boka en massagetid. Innan jag stelnar ihop fullständigt. Känns som att ena skulderbladet sitter fast vid revbenen ungefär. Inte skönt alls. Ena höften, knäna, axlar, nacke o huvud.
Inte så konstigt att det tär antar jag.
Nu ska jag ta tag i den här dagen.
Solong!
Låter jobbigt ”lite längre ner på den blåsiga ön” också. Du, ibland undrar jag om det finns någon av oss som är ”frisk” och att vi måste få reagera, må dålig, och det är inte riktigt så vårt samhälle fungerar. Jag känner så många med samma diagnos som och för mig är de fullt normala människor, som inte alltid orkar acceptera livet som det är. Det orkar inte jag heller. Jag älskar människor som reagerar och känner och går in i känslor. De brukar också vara bäst på att må bra, när de gör det. Förstår du hur jag menar? Jag tycker bara att benämningen frisk och sjuk inte är riktigt rättvis här.
Det där med skulderblad och kropp, aj så är det här också. Ryggskottet sitter mellan skuldrorna och gör att det blir ett helvete att andas…
Stor kram till dig!
Jag tor det är viktigt att inse att alla mår vi dåligt någon gång. Det är dessutom ok att göra det…
Simma vore säkert bra. Det gör jag en gång i veckan och det är alltid lika skönt. Skonsamt för kroppen på något vis men ändå rör man på sig!
Trevlig fredag!