Skitsnack

Här sitter jag nu och jobbar med positivt tänkande så det ryker ur öronen. Tänker på allt jag har lärt mig genom åren av terapeuter och coacher, alkoholbehandlare och medmänniskor. Och av Kay Pollack.
”Det Per säger om Pål säger mer om Per än det säger om Pål” ”Det Per säger om Pål säger mer om Per än det säger om Pål” ”Det Per säger om Pål säger mer om Per än det säger om Pål”

Jag försöker förekomma alla negativa tankar med positiva. Om jag fyller huvudet med dom positiva så kanske inte dom negativa tar över.
Men vad svårt det är. Vad lätt det är att falla ner i självömkan och känslor av att ha blivit orättvist behandlad.

En kompis ringde och berättade vad hon fick höra häromdagen. Ett halvtimmeslångt samtal där det spyddes galla över mig o min man. Av en i familjen.
Då blir man riktigt riktigt ledsen.
Speciellt som denne familjemedlem inte lagt ner nån som helst tid på att försöka lära känna mig. Han vet ingenting om mig. Inte ett skit. Men han har tydligen en väldig massa åsikter.

Och det gör så satans ont.

Välbehövligt skrattanfall

Nu har vi garvet igen, jag å min fina syster. Vi gör det rätt ofta när vi snackar. Mer o mer handlar det om moderskapets vedermödor.
Idag började det med en spillfri mugg. Hon har köpt en jättfin spillfri mugg till sin 5 månader gamla son. Den var så spillfri så den inte går att dricka ur…! Det är bra! Alltså tog hon den fina muggen och knallade tillbaka till affären för att tala om att den här muggen funkar inte, och se om det gick att hitta nån lösning på problemet.
Tjejen i affären lyssnade på problemet, men sen visste hon inte riktigt vad hon skulle göra. Hon föreslog att man skulle prova at drick ur den på nåt annat sätt, man kanske var tvungen at göra nåt speciellt för att det skulle funka..? Fast detär ju lite svårt att instruera en fem månader gammal bebis hur att dricka ur en mugg på ett speciellt sätt. 
Nån annan kom ut och tyckte det hela vad lite konstigt. Dom hade ju aldrig haft några klagomål på muggen förut, och den har sålt jättebra!!

Och det var här nånstans i berättelsen som det började spåra ur…..när vi funderade på hur dom där affärsbiträdena tänker. Varför skulle man komma tillbaka med en mugg som inte funkar, om det inte var nåt fel på den?? Tja…för att ha nåt att göra kanske..Man har ju lite långtråkigt när man är hemma med småttingar, så man kan ju göra en liten turné liksom, till olika affärer, bara för att klaga på saker. Så man har nåt att göra! Ett sätt att roa sig helt enkelt.
Det hela slutade allafall med att butikschefen kom ut. Och han provade att dricka ur muggen, men det gick ju inte. Nä, det var ju liksom det hon hade sagt…..
Så då blev han lite konfys, och provade ett annat exemplar, men det gick inte att dricka ur den heller. Varpå han ringde tillverkaren som sa att ja, dom har haft lite problem med just den muggen, för ventilen är vänd åt fel håll. Det går alltså att blåsa in luft i muggen, men inte få ut nåt ur den.
Men, dom har ju aldrig haft nån som har klagat!!
Nä….det kan jag i och för sig förstå om dom är så handfallna. Det är väl ingen som ids.

Hur som helst ska hon få en ny ventil, rättvänd, så att hon kan använda muggen. Det var ju bra. Tur att dom hade en vettig butikschef!

Det var ett välbehövligt skratt. Jag har en sån där urkass dag idag. Av i alla ändar som man säger här.

 

Solong