Yieeehaaa

Och idag är mamman pigg igen. Det blev jag redan igår, så tröttheten gav med sig när jag hade fått vila ett tag.

Det bidde en tur på auktion med svärmor, Bonusfian, Maken o Siri. Men allt roligt hade redan gått när vi kom, dvs allt som jag tyckte var roligt. Sen var det en massa saker kvar som Maken tyckte var väldigt roliga. Traktorer, bilar, en båt o en massa maskiner. Men det bidde inga inköp.
Jag träffade Märtagreta där också. Det var kul, vi har inte setts på länge.

Sen for jag o kidsen en sväng in till stan och fyndade begagnade trädgårdsmöbler för 350 kronor. Dom ska skrapas o målas så blir dom jättefina
En flytbäst till lillan o några agilityhinder till vår jycke bidde det också. Hon, alltså hunden, har så mycket energi så det är nåt helt otroligt, så det blir nog en bra sysselsätting.

På kvällen var vi på middag hos vännerna G&H o deras grabbar. Det var mycket trevligt! Vi kom hem irimlig tid och jag har sovit o känner mig utvilad. Maken däremot, är väl kanske inte riktigt i den bästa formen.
Jag hade semester från GI:andet igår och åt vad jag kände för, det var riktigt skönt. Men idag är jag back on track igen och det är kul att kunna göra så. Utan att helt falla liksom. Tror detta med GI passar mig bra.
Och det är väl det det handlar om, att förändra vanorna. Och det innebär ju att kunna äta gott mellan varven, men inte alltid. Jo, gott kan man alltid äta, men jag menade onyttigt.

Idag ska jag vara bondkelling på riktigt och harva Köra traktor o greja, HU så kul!!!! Wieeeee…rapport kommer senare!

Ich bin ein glücklich mamma!

Och på tal om det så hade vi hysteriska skrattattacken jag o syrran häromdan. Jag skrattade så jag fick kramp i magen. Vi pratade om moderskapets vedermödor. Detta med tid och egenvård. Det är svårt att få till det där med egenvården när man har en bebis. Man får liksom passa på när chansen finns och då får man ibland prioritera det som för stunden känns viktigast, borsta tänderna, håret eller kanske blaska av sig under armarna. Jag har kommit på en riktigt effektiv metod för det. Svaret är babyservetter! Så i det här huset tvättas både bebis o mamma med såna *s* Jo, jag duschar också, snabba 3 minutersduschar för det mesta, men nån gång mellan varven kan jag unna mig lyxen att ta en 5-minuters. Det där med att hålla benen släta o mjuka och ett minne blott. När det är ett måste för att jag inte ska trassla in fötterna i pälsen så brukar det sluta med fläckvist bra resultat och några skärsår. Tonåringarna brukar då undra om jag har blivit emo. (Ungdomsstil innefattande skärsår, svarta kläder och mycket kajal)

Då kan man ju fråga sih hur det gåri hop att blogga…? Ja, det undrar jag också ibland. Tricket är att stjäla tid. Man sätter barnet i armarna på nån tonåring och säger -”Jag ska bara”…sen skriver man så fingrarna blöder.

Time’s up :-0
Solong!

Obetalbart!!!

Den här kom i mailen idag….hysteriskt roligt!

 

 

Denna gamla dam satt på sin  stentrapp, så jag gick fram till henne och sa:
DU  ser verkligen lycklig ut!! Vad är hemligheten för ett långt & lyckligt liv  !?

Jag röker tio stora cigarrer varje dag, sa hon, och innan jag går till sängs röker jag ytterligare en stor fet cigarr. Jag har ätit snabbmat i hela mitt liv, och jag dricker 7 flaskor rödvin varje vecka. På helgerna käkar jag lyckopiller, och jag har aldrig någonsin motionerat = )

Otroligt !! Fantastiskt !! svarade jag. Hur gammal är du ??


Tjugofyra, svarade damen   
  

 

 

Ont och Karl-Petter

Jag har ont. Det är tur att det finns värktabletter. Synd att dom inte riktigt räcker hela vägen bara.
Nu ska jag ägna mig åt favoritsysselsättningen - vänta.
Ha tålamod och vänta.
Låta bli att peta o vänta.
Ta mera värktabletter o vänta. 
Tugga bara på ena sidan och vänta.

Det där var ironi.

Jag har världens sämsta tålamod…nåja, kanske inte världens, men väldigt dåligt.
Å det är väldigt väldigt svårt att låta bli att pilla ut saker som fastnar i det gigantiska hålet efter tanden.
Jag kanske borde slänga ut alla tops. Fast frågan är ju vad jag skulle hitta på istället så topsen får stanna. Jag pillar inte så mycket - bara lite.
Nog om det.

Hörde årets hittills roligaste kommentar idag på Let’s dance. Jag skrattade så jag nästan kissade på mig.
Det var Karl-Petter, värmlänningen. Han är grisbonde och inte ett dugg dansant, nåt av det mest ograciösa jag sett på länge. Men ack så rolig.
På ett ställe i koreografin höll han för sina ädlare delar och programledaren kommenaterade det efter dansen.
Då sa han på breeeeed värmländska, i direktsänd TV.
-”Jaa, en spark på tasken är ju inte så gött”

Så bonnigt liksom….

Himla kul!!

Ledig tjänst: Anställning som MOR
Mor har en central roll i Familjens ledning

Du får ansvar för följande områden:

- Organisation och Ledning
- Transport
- Inköp
- Vård och Omsorg
- Verkstadstjänster
- Andra förekommande uppgifter

Lön : 0 kronor

Semester: Anställningen kräver att man är tillgänglig året om. Eventuell korttidsfrånvaro måste avtalas långt i förväg. Eventuella tilläggsjobb kan avtalas, om det förbättrar ekonomin i Familjen och inte kommer i konflikt med övriga uppgifter som Mor gör.

Avgörande krav: Honkön.

Önskvärt: Egen förmögenhet. Tillgång till semesterställe som kan passa för Familjen.

Kvalifikationer:

1. Körkort.
Du ska kunna köra eget fordon med defekt klimatanläggning genom tät trafik, medan du lyssnar till spädbarnet (eller maken) som gallskriker i baksätet samtidigt som de äldre barnen bråkar högljutt. Du bör kunna koncentrera dig på att köra medan du sjunger “Imse Vimse Spindel” och du måste veta var alla offentliga toaletter finns. Du bör ha erfarenhet av att vänta utanför stallar, ishockeyrinkar, klubblokaler och diskotek sena kvällar.

2. Inköpschef.
Du ska göra inköp och planera menyer för envars aptit i minst 18 år framöver samt för makes smak i evighet. Det krävs produktion av egen mjölk till nyfödda, och det krävs ofta att det skall göras middag till många personer.

3. Administratör.
Du blir direkt ansvarig för ekonomisk långsiktsplanering, budget och ekonomisk uppföljning, budgetkontroll, fakturakontroll, klagomål och förhandlingar. Hantering av festarrangemang och inköp till samtliga födelsedagar (inkl. egen) och jubiléer, skolavslutningar, begravningar o. dyl.

4. Vård och omsorg.
Du ska kunna fungera utan sömn upp till sex dygn, samtidigt som annat arbete skall utföras som vanligt. Du måste vara duktig att vårda patienter tidiga morgnar och sena kvällar. Färdighet i fläckborttagning ses som extra merit i denna kategori.

5. Småbarnspedagog.
Du måste kunna citera alla berättelser om Nalle Puh och Smurfarna samt ha kännedom om allt som är skrivet om dinosaurier, hästar och ABBA. Färdighet i att göra halskedjor av makaroner och tandtråd är ett krav.

6. Skräddare.
Du ska kunna designa och sy kanindräkter och fantomdräkter till speciella tillfällen samt givetvis kunna sy i knappar, fålla, laga och stryka och pressa.

7. Frisör.
Du ska kunna upptäcka och behandla huvudlöss, ta bort tuggummi från hår och klippa en rak pannlugg medan du får en ström av glåpord. Kännedom om flätning, hårfärgning och herrfrisering ses som en merit.

8. Cykelreparatör.
Du måste vara förtrolig med alla aspekter av underhåll av cyklar, inkluderat montering och demontering av stödhjul. Du ska också kunna laga cykelslangar på en campingplats. Godkänd kurs i första hjälpen är obligatoriskt.

9. Veterinärassistent.
Du ska kunna vakta och uppfostra ett varierat urval av husdjur (efter att ägarna har tröttnat på dom).

Ofta förekommande utfodringar och rengöringar av burar ingår i de dagliga arbetsuppgifterna. Du måste vara duktig i att hantera djurrelaterade grannkonflikter och tidvis utföra begravningar.

10. Målare och Interiörarkitekt.
Du bör vara van vid att ta bort klibbiga saker och klotter från dörrar och tapeter. Det är en stor fördel om du kan måla taket medan du gör middag.

11. Växeltelefonist.
Du ska kunna hålla en diskussion i gång i telefonen medan ett barn klamrar sig fast i ditt ben och ett annat hamrar på en konservburk med en träslev. Du ska kunna utfodra tonåringar som mest pratar i telefonen med näringsrik mat så att de undviker total utmattning.

12. Trädgårdsmästare.
Du bör kunna starta gräsklipparen, hantera trädgårdsredskap och hålla krukväxterna vid liv. Du ska kunna numret till giftinformationen, och du ska hålla dig uppdaterad på de nyaste metoderna inom kompostering, beskäring av buskar, förkultivering och kapning av träd. Du måste veta var varenda död mus ligger begravd.

13. Underhållningschef.
Du ska kunna koordinera diverse sportarrangemang via telefon och ha en personlig kontakt med lärare och aktivitetsledare. Du kommer att bli uppmanad att träna lagspel i alla sorters väder, och uppmuntrad att gå in i häftiga diskussioner med motståndare. Inköp och underhåll av utrustning krävs. Sökanden måste också kunna arrangera fester, baka kakor och hitta på lekar där alla vinner.

Du får självklart ansvar för julfirandet.

Ring om du är intresserad!

Sommar och mjölkstockning

Oj vilken sommar det blev på en gång, alldeles varmt och härligt. Fast vi får mest stanna inne på dagarna jag och Siri, iallafall mitt på dan. Vi gå ut lite på morgonen och kvällen, eller sena eftermiddagen när det svalnat lite.
Jag hade planerat att jag skulle spendera den här sommaren på stranden, men den tanken har jag släppt. Det blir alldeles för bökigt har jag insett. Sand i behån, alldeles för varmt för liten bäbis i solen, kladdiga medhavda mackor med smält ost och ljummen saft.
Nä, vi stannar nog hemma istället.
Det blir nog bättre för alla inblandade. Och för min hud, som har fått ta alldeles för mycket stryk under åren, den kan behöva vila lite från solen. Förra sommaren vilade den också rätt mycket från solen.
Fast jag är rätt avundsjuk på alla som kan bada.

Jag har ont i mitt ena bröst, ajajaj. På ett ställe. Och jag har aldrig haft mjölkstockning förut, så jag vet inte hur det känns, men jag misstänker starkt att det är det som är på G. Det började inatt. Nu känner jag mig hängig o vissen, inte kul alls.
Jag vill bara gå upp o lägga mig i min säng och amma, amma, amma, men jag ska skjutsa Lillfian till båten först. SEN ska jag däcka i sängen. Med yllehalsduk om barmen , massor med vatten och en förhoppningsvis väldigt hungrig liten bäbis.
Hon är svårövertalad om hon inte är riktigt hungrig, då ligger hon bara o nuttar lite, o flinar. Ja, inte flinar på riktigt, för det är hon ju lite liten för, men det ser ut som hon flinar. Det är som hon tror att det är en napp hon har där och inte mjölktanken.

Här på gården har det ju funnits kor i många långa år förut, och min fina Gute kan allt om kossor. Barnen är ju också duktiga, framförallt bonusettan som var med och jobbade mycket med korna.
Han stod just och tjuvläste lite över min axel här, och konstaterade att: -”Det där låter ungefär som det som korna fick när dom fick klumpar i mjölken. Då fick man mjölka ett par liter med några timmars mellanrum.”
Mmm..så är det..det är inte första, och garanterat inte sista gången det dras paralleller mellan mig o korna. Så har det varit i sisådär nio månader nu.
Speciellt humoristiskt var det när min Gute imponerade på barnmorskor och läkare med sitt stora kunnande om förlossningsmekanismerna, hormoner och sånt. När dom undrade hur det kom sig att han kunde så mycket och han svarade att det var för att han har jobbat mycket med att inseminera kor och förlösa små kalvar…..

Manligt vs kvinnligt och familjen

Mitt förra inlägg kan nog misstolkas lite så jag tänkte klargöra ett par saker.

Jag tyckte det hela var väldigt roligt och skrattade länge åt det. Det visar på hur olika men ändå lika vi är.

Jag har fullt med bäbis och kärlek i huvududet. Jag vill knyta an till honom, känna mig trygg och älskad. Jag vill boa och göra allt klart inför litens ankomst. Mina tankar kretsar jättemycket kring hur barnet rör sig i magen, hur det ska gå på förlossningen osv. Det är där jag är.

Han å andra sidan, är på ett rätt liknande ställe, fast för honom handlar det om att få klart med alla jobb han har, så att han kan ägna sig åt sin familj när barnet kommer. Och så att han ska hinna in till förlossningen när det är dax.  Han vill trygga ekonomin och se till att vi har det bra allihopa.

Så där ligger vi i varsin ände på sängen och funderar och boar i huvudet. Han har fullt upp med sitt praktiska, hur allt ska hinna bli klart, och jag har fullt upp med allt känslomässigt.

Sen har jag en humor som är rätt, jag vet nog inte vad det heter egentligen, men dråplig tror jag. Kanske inte alla förstår den? Jag fick en liten känsla av kommentarerna till texten, att det roliga i situationen inte riktigt framgick.

Så jag vill bara tala om att jag fattade precis vad det handlade om och jag tyckte det hela var skitkul, vi har skrattat åt det i flera dagar här hemma nu.

Jag mår lite si o så faktiskt. Känner mig allmänt hängig o ruggig, ungefär som innan man ska bli sjuk. Det är inte så kul. Ont i ryggen och höfterna o fogarna. Jag går på koll ett par ggr i veckan för att se att inte blodtrycket sticker iväg uppåt. Det är väl främst havandeskapsförgiftning som är oron.

I måndags skickades jag till förlossningen på bedömning eftersom värdena såg lite knasiga ut. Men det visade sig sen att allt var ok så jag fick åka hem. Men då trodde vi att det var på G och att jag skulle få tid för igångsättning. Hade ju varit rätt så skönt, men det var ännu skönare att toxproverna var bra och att det inte var nån fara med mig och barnet.

Jag har pulat lite här hemma, i sakta mak. Har fått order om att vila, så det är ingen megafart direkt. Men skötbordet står där det ska och idag ska jag väl packa BB väskan tänkte jag. Det närmar sig med stormsteg nu.

Mamma o hennes man är här och hälsar på och det är rena rama lyxen! Igårkväll kom brorsan o hans fru ut hit och vi grillade och satt o snackade länge. Jag bara myser. Det är så normalt, så vanligt, så familjärt och jag bara njuter. Det är sådär så jag nästan börjar grina när jag skriver om det. Det betyder så attans mycket för mig, det här med familjen. Det har varit så mycket knas i så många år, och nu funkar det bara, och det är helt underbart!! Jag har vad jag behöver runt omkring mig, och jag förundras över att det kan vara så bra. Att jag får ha det såhär bra, att jag har kommit dithän i mitt liv, att jag är värd det, att jag har skapat det. Det är stort. Och är så tacksam.

Amen - ja visste inte - feelååt!!

Det är nåt jag ofta får höra från min lilla Tonårsfia. Igårkväll utspelade sig följande scenario:

Jag var aptrött och drog mig tillbaka till min kammare vid 19.30 tiden. Däruppe låg jag i godan ro o glodde på TV. Tonårsfian kom upp och sa att Bonusfian skulle lära henne rida, så dom skulle ut. Ok…ta hjälmen på sa jag, och var försiktig.

Klockan blev mer o mer…liten Tonårsfian ska vara i säng 22.30, och 22.00 ska Bonusfia ligga i sin säng. Kl 22 var fortfarande två flickor ute o red, inte ett spår av dom här på gården. Jag som trodde att dom skulle rida i hagen - typ. Hon skulle ju lära sig rida.

Inte svarade nån av dom på sina mobiler. Ringde då till Bonusettan tillika Tonårsfians kärlek, som befann sig borta hos sin mamma som bor 1 km härifrån. Frågade om han visste var brudarna var….jodå, dom var här nyss sa han, med hästarna. Red hemåt nyss…då var klockan 22.05.

Mamman börjar bli lite smått förbannad. Tycker att om man ska lära sig rida ska man inte ut på vägen o rida 1 km hemifrån osv. Ungen satt på en häst för 2:a gången i sitt liv, (om man inte räknar med ledarledda 200 meter på shettis vid 5-års ålder) Hmmm….

Hem kommer strax 2 mycket glada och uppspelta tonåringar som har haft superkul. Jag jobbar på min utskällning och har planerat utegångsförbud allafall ett par dagar, (för underlåtelse att använda mobiltelefon när man är ute sent på kvällen..) Det är då den kommer…..Tonårsfians fullständigt oskyldiga uppsyn. Men oj, och förlåt och det var inte meningen och jag tänkte inte på vad klcokan var osv…åsså står hon där och är bara charmig o söt. Och jag jobbar ännu lite till på min stränga uppsyn, varpå Älsklingen, som nu ligger brevid mig i sängen, börjar fnissa. (Tonårsfian har lindat den mannen runt sitt lillfingar kan tilläggas)

Det hela slutar med att Tonårsfian, Bonusfian och Älsklingen har JÄTTEKUL åt mig som försöker se arg ut och ska läxa upp barnen….det är ju nu helt omöjligt. Sen när barnen sagt gonatt och lovat att hoppa i säng snabbt som attan, jobbar jag lite på att skälla på Älsklingen som underminerar mig på det viset. Bara det att han har precis samma strategi som Tonårsfian. Oskyldig uppsyn, charma brallerna av Cellis och skratta, så ornar sig allt…suck.

Fast ganska kul är det ju. Allt gick ju bra och jag tror mitt budskap gick fram ändå..

Ikväll är dom ute o rider igen, och frågade innan dom stack när dom skulle vara hemma.

Nattnatt

Sittsår och asgarv

Jag sitter fortfarande o streckläser mitt senaste bloggfynd. Har visserligen varit iväg och hämtat min Gute ute i skogen och käkat lunch, men hamnade här framför datorn igen omedelbart efter hemskomsten. Jag har träsmak, men det skiter jag i. Kul har jag, det är inte ofta jag sitter o skratta såhär för mig själv.

Och hungrig är jag - igen….?? Lite bäbis växer tydligen fort idag..hehe…Sammandragningarna har en otäck likhet med molande mensvärk men kommer inte så ofta och tack o lov inte så regelbundet heller.

Mellis - å sen åter till Singla.

Bye!

Teknikens under….

Vi har ny digitalbox. Med hårddisk så att man kan spela in o spola o pausa o en herrans massa finesser. Problemet är ju bara att man behöver vara utbildad ingengör för att fatta hur fanskapet funkar. Skitbra!!

Vi satte oss nu och skulle ha en mysig påskaftonskväll framför TV:n. Älsklingen fick tag i makten (fjärrkontrollen) och började trycka loss. Funkar inte den ena knappen så kanske den andra funkar bättre….dahhh. Till slut låste sig hela skiten och vi fick starta om alltihop för att få det att funka igen. Det visade sig att han i sitt frenetiska tryckande (och svärande över att apparaten inte funkade) lyckats sätta ett gäng program på inspelning. *asg*

Det roliga är att han låter precis som far sin när han kommer igång. Häromdan var han uppe hos föräldrarna för att hjälpa dom igång med sin nya digitalbox, tack o lov av enklare modell, och han hade ju så kul åt sin pappa hur han svor och stod i….hehe….han skulle höra sig själv, min goa gutedarling!

Nu ska jag gå upp o bädda ner mig bland en hel massa kuddar och läsa min bok. 3:e delen av David Pelzer, Pojken som överlevde. Sen får det nog bli nåt lättsammare nästa gång.

Solong!!

I’m in löööv with my life :-)

För flera år sedan, då när jag höll på med det där amerikanska företaget som jag skrivit en del om tidigare…(jag hade ju gärna lagt in snygga länkar med det kan jag inte så ni får hålla tillgodo med dessa..

http://blogg.expressen.se/cellenrebellen/entry.jsp?messid=30054 

http://blogg.expressen.se/cellenrebellen/entry.jsp?messid=30089

Dåå pratades det en himla massa om drömmar. Man skulle ha stora drömmar, gärna om att leva ett liv i lyx, sus o dus. Jag försökte så gott jag kunde, att drömma om en lyxvilla på spanska solkusten, eller om att åka limousine till nattklubar, eller kryssa i karibien med all tänkbar lyx inkluderad. Fast det gick inte så bra…Jag hade lite svårt att identifiera mig med den typen av livsstil. Tyckte mest att det verkade opraktiskt att flänga hit o dit mellan Spanien o Sverige. Jag hade dessutom svårt att föreställa mig att jag skulle kunna köpa en väska, eller nåt annat, för flera tusen, bara för att den var brun och hade ett fult mönster…(ursäkta alla LV ägare, men dom är inte snygga o definitivt inte värda flera tusenlappar)

Hur som helst så jobbade jag på där med mina drömmar..men det gick som sagt mindre brao. Efter den stooora kraschen när vi blev bostadslösa och jag blev vädligt deprimerad o det, så fick jag en lite annan syn på livet. Det är rätt vanligt har jag förstått, om man har råkat ut för svårigheter eller sjukdomar, eller nära döden upplevelser. Det här var väl en enda lång utdragen nära döden upplevelse skulle man kunna säga. (Jo, man måste ha lite humor så man kan skratta åt eländet.)

Med min nya syn på livet så började jag fundera på hur jag egentligen skulle vilja att mitt liv såg ut, vad drömde jag om EGENTLIGEN, vilka var MINA drömmar.

Dom var lite enklare upptäckte jag. Handlade mycket om att leva i en kärleksfull relation, med en man som älskade mig, och som jag älskade, på riktigt. Jag drömde om att bo på en liten gård på landet, kanske med ett par hästar, en hund, några katter och en massa ungar som var trygga o mådde bra. Jag drömde om att vara hemma och jobba med det som fanns att göra där, ta hand om papper, fixa med djuren, ta hand om kidsen.

Men jag orkade inte lägga så mycket krut på min dröm, det fanns mest bara där. Andra läste böcker om hur man skulle uppnå sina drömmars mål, eller lyssnade på CD skivor och sprang på föreläsningar. Jag hade fullt upp med att ta hand om sviterna efter min stora krasch, se till att barnen och jag blev trygga och började må bra igen. Jag jobbade med mitt alkoholberoende och såg till att bli av med det. Jag drömde lite i hemlighet om att träffa nån och börja om, men mest var jag rädd för att råka illa ut igen.

Sen, en dag för snart ett år sedan, ok då….9 månader ….så var jag inne på en dejtingsida på nätet där jag brukade hänga ibland. Jag hade bestämt med brorsan att jag skulle bo hos dom här på Gotland några veckor på sommaren, så jag tänkte att det kunde vara kul att se om det fanns några snyggingar på den här ön. Nån man kunde flörta lite med och kanske gå på en dejt eller två.

Jag hittade omedelbums en man som kallade sig Guten, eler nåt sånt, och gick in på hans sida och läste hans presentation. Det stod att han var lång, och stor..och jag har alltid dragits lite extra till stora män. Tror att det stod att han var bonde också, men jag minns inte så noga, jag vet bara att jag drog efter andan och tänkte att det vore nåt, men jag vågade inte ta kontakt. Out of my league u know

Men så när jag kom tillbaka till min sida så hade jag fått ett mess av denne hunk, och jag var inte sen att svara. Å det var så det började.  Sen snackade vi hela den kvällen, till klockan var 2 på natten, först på sidan, sen på MSN och till slut i telefon. Vi bestämde att han skulle komma o hälsa på mig ett par dagar senare när han var i Stockholm på ärenden. Vi pratade o smsade väldigt flitigt tills vi sågs. Minns att jag tänkte att det här kan vara HAN, han med stort H. Det kändes märkligt, starkt och förutbestämt på nåt vis.

Vi träffades och det kändes precis rätt allting. Märkligt. Jag vågade ju såklart inte tro på det sådär på engång, men det var så starkt alltihop. Den 4 juli kom jag till ön, och skulle bo hos brorsan. Jag bodde väl där 2 nätter eller nåt, resten av tiden var jag här, hos min Gute, och hur det gick sen, det vet ni ju

Summa sumarum: I’m living my dream, med bonus..hur gick det till? Jag måste ha blivit bönhörd helt enkelt, det är den enda förklaringen jag kan komma på.