Just idag

är jag “fett” irriterad på ungdomar som vill ha vuxenlivets alla förmåner,fördelar och frihet men ett barns bekymmerslöshet och ansvar.
NÄR trillar poletten ner…?

 

Yieeehaaa

Och idag är mamman pigg igen. Det blev jag redan igår, så tröttheten gav med sig när jag hade fått vila ett tag.

Det bidde en tur på auktion med svärmor, Bonusfian, Maken o Siri. Men allt roligt hade redan gått när vi kom, dvs allt som jag tyckte var roligt. Sen var det en massa saker kvar som Maken tyckte var väldigt roliga. Traktorer, bilar, en båt o en massa maskiner. Men det bidde inga inköp.
Jag träffade Märtagreta där också. Det var kul, vi har inte setts på länge.

Sen for jag o kidsen en sväng in till stan och fyndade begagnade trädgårdsmöbler för 350 kronor. Dom ska skrapas o målas så blir dom jättefina
En flytbäst till lillan o några agilityhinder till vår jycke bidde det också. Hon, alltså hunden, har så mycket energi så det är nåt helt otroligt, så det blir nog en bra sysselsätting.

På kvällen var vi på middag hos vännerna G&H o deras grabbar. Det var mycket trevligt! Vi kom hem irimlig tid och jag har sovit o känner mig utvilad. Maken däremot, är väl kanske inte riktigt i den bästa formen.
Jag hade semester från GI:andet igår och åt vad jag kände för, det var riktigt skönt. Men idag är jag back on track igen och det är kul att kunna göra så. Utan att helt falla liksom. Tror detta med GI passar mig bra.
Och det är väl det det handlar om, att förändra vanorna. Och det innebär ju att kunna äta gott mellan varven, men inte alltid. Jo, gott kan man alltid äta, men jag menade onyttigt.

Idag ska jag vara bondkelling på riktigt och harva Köra traktor o greja, HU så kul!!!! Wieeeee…rapport kommer senare!

Ich bin ein glücklich mamma!

Och på tal om det så hade vi hysteriska skrattattacken jag o syrran häromdan. Jag skrattade så jag fick kramp i magen. Vi pratade om moderskapets vedermödor. Detta med tid och egenvård. Det är svårt att få till det där med egenvården när man har en bebis. Man får liksom passa på när chansen finns och då får man ibland prioritera det som för stunden känns viktigast, borsta tänderna, håret eller kanske blaska av sig under armarna. Jag har kommit på en riktigt effektiv metod för det. Svaret är babyservetter! Så i det här huset tvättas både bebis o mamma med såna *s* Jo, jag duschar också, snabba 3 minutersduschar för det mesta, men nån gång mellan varven kan jag unna mig lyxen att ta en 5-minuters. Det där med att hålla benen släta o mjuka och ett minne blott. När det är ett måste för att jag inte ska trassla in fötterna i pälsen så brukar det sluta med fläckvist bra resultat och några skärsår. Tonåringarna brukar då undra om jag har blivit emo. (Ungdomsstil innefattande skärsår, svarta kläder och mycket kajal)

Då kan man ju fråga sih hur det gåri hop att blogga…? Ja, det undrar jag också ibland. Tricket är att stjäla tid. Man sätter barnet i armarna på nån tonåring och säger -”Jag ska bara”…sen skriver man så fingrarna blöder.

Time’s up :-0
Solong!

Å sen tog energin slut….

Efter paltkoket där nånstans tröt energin. Sen har jag varit trött i flera dar.
Jag sov i flera timmar igår, ändå slockande jag tidigt på kvällen och sov ända till morgonen, med några avbrott för vaken bebis.
Men det är ju krassligt här hemma. Alla är eller har varit sjuka, utom jag. Jag mådde illa igår och var vansinnigt trött, that’s it än sålänge. Känner mig något lite piggare idag så jag hoppas att jag slipper.
Det har hänt förr, att jag sovit mig ifrån förkylningar o shit.

Åsså har jag drömt otäcka drömmen, läskiga läskiga drömmen, om att jag är sjuk. Att jag har en tumör. Först satt den i hälen men sen var den i huvudet. Å det skrämmer mig, eftersom mitt minne bara blir sämre o sämre och jag tappar ord och har svårt att hitta vad jag ska säga ganska ofta. Det blir liksom bara tomt i skallen och jag hitar inte orden. Jag vet att det kan vara stress, och det har ju varit mycket senste året. Väldigt mycket. Men det är ändå läskigt.
Maken tycker inte att jag ska bry mig så mycket om mina drömmar, men det är svårt att ignorera en sån där.
Måste nog ta en snack med syrran om det där. Hon brukar kunna lugna mig när jag drömmer konstiga saker, eftersom drömmar sällan är bokstavliga liksom. Men att man kan hita nån form av guidning i dom ändå.

Idag inväntar vi viktiga brevet till Tonårsfian. Intagningsbesked från gymnasievalet!! Spännande!

Solong!

Dagar, tvätt och bilköp

Det är så himla härligt att vara glad!! Idag har jag varit glad som en lärka hela dan. Det är sån enorm skillnad från dom dagarna som inte är lika glada. Som dag o natt.
När jag är glad spelar det ingen roll att det är skit i hörnen eller att disken inte blir gjord på en gång. När jag mår dåligt blir såna saker till oöverstigliga hinder som får mig att må ännu sämre.
Undrar varför det är så?
Jag får väl konstatera det igen, det handlar om dagar. En i taget. Ibland bra och ibland dåliga.
Idag har varit en himla bra!
Bonusfian, jag o Siri har varit och kollat in ett par auktioner, men det var inget att ha. Sen fikade vi hos Brorsan o Svägerskan, åsså hämtade vi flixen vid båten.
Vi tog upp ett par liftare som hade missat bussen, ett himla gulligt ungt par. Dom fick åka med oss och det blev dom jätteglada för. Man kan göra sånt här, det är inte förenat med livsfara.
Man ser om det är nån som har missat bussen och det är inte så ofta galna mördare. Jag har inte träffat nån - än i allafall.

Nu på kvällskvisten tog jag mig an tvättsorteringen i källaren. Herrejisses!!! Det är max två veckor sedan det var HELT rent där nere, inte en otvättat trasa var kvar.
Nu är i stort sett hela förrådet av badlakan o handdukar där igen!! Hur många handdukar måste man använda per tonåring och vecka? Här tycks det vara så att man ska ha två nya varje gång man duschar, en till håret o en till kroppen. Det blir en HIMLA massa handdukar. Åsså alla lakan på det. Dom tycks byta lakan i farlig fart också.
Den här gången ska dom få ta hand om tvättvikningen själva så dom får se hur mycket det blir, det kanske råder bot på handduksslöseriet sen.
Ska köra med miljöaspekten, den är poppis hos tonåringar har jag märkt.

Nu kommer snart maken o bonustvåan hem. Dom har varit i Sverige (på fastlandet)(Doris favvouttryck) och handlat bil.

Solongski

Helgen som gick

Full fart!!
Jag, Maken och Siri har varit hos syrran o hennes familj. Vi har träffat min lille systerson. En helt underbar liten varelse som var så liten så liten o rysligt söt!!
Han väger nu 3400 gram, och så små barn har jag ju aldrig haft. En sån liten kille!! Moster är alldeles betagen!
Han favoritsysselsättning nummer ett just nu är att äta och sova som sig bör när man är två veckor gammal. Men han var vaken stundtals så att jag fick se hans vackra ögon som han har lite svårt att hålla ordning på. Och det är ju så bedårande!!
Siri var inte överförtjust i att jag satt och gosade med en ANNAN bebis!! Hon grälade lite på mig *s*
Det har vart så härligt att få träffas.
Det var dramatiskt och rent ut sagt skitläskigt när han kom till världen. Syrran hade havandeskapsförgiftning sista månaden och blev igångsatt dagen innan beräknad touchdown.
Förlossningen i sig gick bra, men efteråt fick hon svåra kramper pga av det skyhöga blodtrycket. Hon hamnade på intensiven och låg med magnesiumdropp tills hon hämtat sig någorlunda.
Det har varit en pärs för dom minst sagt. Det handlade ju om ett livshotande tillstånd, som tack o lov slutade lyckligt!
Men det har varit omskakande, minst sagt.

Nu ska jag ringa och ordna så att Tonårsfians betyg blir faxade till fastlandet. Hon är på intagningsprov till ett gymnasium och har åkt ifrån sina betyg. Det funkar ju inte!

Solong sålänge!

Resten av helgen

Det har varit bättre idag, mycket bättre. Vaknade och var på bra humör.
Sen bidde lite tjafs med tonåringar under dagen å då var jag ju lite bitsk såklart, men jag har mått ok hela dagen.
Jag har gjort en herrans massa semlor. Maken spelar kort varje söndag och den här gången var det hans tur att ta med fika. Å det bidde semlor, det är kul att göra semlor. Å väääldigt gott!! Mums!!
Lillfian o Bonusfian hade semmelkrig i köket, kastade grädde på varann hade väldans kul. För det fick dom städa köket grundligt och det tyckte dom att det var värt. Snyggt vart det!!
Jag är glad att våra tonåringar känner att dom kan yra loss så, utan att hela världen hotar att rasa ihop här hemma. Det kunde inte jag o mina syskon. Sen ska man väl inte uppmuntra matkrig direkt, det är ju slöseri och onödigt, men nånstans kändes det ändå bra att dom kan få agera som helt vanliga, busiga, fåniga barn o tonåringar! Visst blir det konsekvenser, men jag slutar inte älska dom och det blir inte tre veckors utegångsförbud och “The silent treatment” i fyra veckor.
Jag undrar vad det är som gör att jag tänker så mycket på min barndom nu…? Månne det vara lilla nytillskottet i barnaskaran?
Jag har förövrigt pratat med mina barn om hur det var då, när jag var liten. Dom har inte vetat så mycket och på deras frågor har jag bara svarat med halva sanningar.
Nu vet dom anledningen till att jag inte träffar han som är min pappa, och varför jag inte har låtit dom träffa sin morfar. Men - nu är det sagt. Och det var inte alls så dramatiskt som jag trodde.

Åsså har jag haft en massa funderingar kring det här med trygghetstänket. Jag kanske har blivit så trygg nu, i mitt liv, så att jag ser allt som faror och att det är därför som jag mår sämre igen…? Bara tanken på att börja jobba igen gör ju att jag blir lite lätt panikslagen. Jag kan för mitt liv inte förstå hur jag skulle kunna få ihop mitt liv om jag förutom allt jag redan har att handskas med - skulle jobba också?? Men det kanske skulle vara bra?!
Den som lever får se.

 Nu är det sov dags också för mig.

Solong!

Trygghetsnarkomani

Idag såg jag nåt på TV när jag låg o ammade, som verkligen fick mig att tänka till. Dessutom fick jag många goda skratt.
David Eberhard hade en föreläsning.
Han menar att vi i Sverige är trygghetsnarkomaner och han hade en hel hög med roliga exempel på det, förbudet av djungelolja t.ex. Den var ju verkligen JÄTTEFARLIG!!! Han diskuterar det här med farlighet o trygghet och hur vi har blivit så trygghetsberoende så att vi blir panikslagna mer eller mindre. Han har till o med ställt en panikångest diagnos på Moder Svea!
Har förstått att han har skrivit en bok om detta, I Trygghetsnarkomanernas land och det ska jag försöka få tag på, den måste jag ju bara läsa!!

I övrigt rullar det på här.
Jag har hjälpt Lillfian att förbereda ett skolarbete till imorgon. Det började med att vi snackade om en kille iklassen som har Asberger. Klasserna ska splittras till nästa termin och alla får välja tre kompisar dom vill gå med i nya klassen. Lillfian sa att hon visste inte vilka hon skulle välja så hon funderade på att inte välja alls. Men så kom hon på att hon kunde ju välja honom, för det kommer ingen annan att göra och han behöver en vän. Han är rätt utsatt, mobbad av många och hon jobbar för att backa upp honom.
Jag sa att hon kunde ju göra ett arbete om det nångång när dom ska ha nån muntlig redovisning eller så, och det skulle dom i morgon. Hon hade förberett sig för att berätta om sitt favoritband, men ändrade sig kvickt. Så vi har letat information om Asberger här, och övat på att berätta. Jag är stolt över min lilla gumma!! Det är såna egenskaper man gärna vill se i sina barn =)
Dessutom har hon nattat Siri ikväll för jag var tvungen att åka iväg i handla. Så det blev en vällingflaska, Lillfian o Siri i stora sängen och det gick hur bra som helst! Jag är imponerad!!
Det är typ 4:e gången Siri dricker välling, hon är ju van vid amning annars. Cool unge som bara accepterar det sådär utan vidare.

Tonårsfian har haft nationella prov i svenska idag, och hon gick dit o gjorde provet trots att hon är krasslig, det tycker jag var jättebra! Hon tyckte att det hade gått bra dessutom. Det blev en uppsats om ett svårt val som har påverkat andra i omgivningen - flytten till Gotland. =)
Hon kämpar med sin mage och illamående och har gjort i flera år. Vi har varit till läkare flera gånger men det är inget fel på henne. Så jag gissar att det är en blandning av stress och obalans.

Nu ska jag dricka te med Doris o sen ska jag dejta maken en stund innan sängdags.

Idag har varit en bra dag!
Här är några saker jag är tacksam för idag…
Att jag har varit glad hela dan.
Att jag har så fina ungar o bonusungar
Att Doris är här och förgyller mina dagar
Att Ellavovven lyssnar o lär sig så bra
Att jag fick äta lunch med min kärlek idag =)
Att jag har pratat med 2 av mina tre syskon idag

Solong!

Sömntuta

Nu sover lilla stumpan en stund. Min lilla gumma, hon är så himla go.
Hon satt på golvet och lekte en stund förut, å då lade sig Ella (valpen) alldeles nära och lekte lite hon också. Dom är för söta dom där två!
På kvällarna när jag lägger mig i sängen för att amma Siri innan hon ska sova, då ska ju såklart Ella vara med. Då lägger hon sig där jag har tänkt lägga Siri, och det blir lite bök o stök innan vi får till det så vi får plats alla tre.
Sen får man passa sig för vassa små valptänder….
Och vass lite Siritand med för den delen. När hon är på bushumör så biter hon, och det gör fruktansvärt ont. Jag hojtar till, och hon garvar, sitt allra busigaste skratt =)
Då ska man försöka se arg ut, det går sådääär….det är svårt att vara arg när hon flinar så..
Hon har kommit på att man kan leka tittut. Förut när hon var i sin gåstol, fick hon tag i ett par mjukisbrallor som hängde över en stolsrygg. Sen var det tittut…ska försöka knäppa ett kort på det nångång, det ser ju för härligt ut!!
Hon lyckades inte riktigt att få byxbenet över ögonen liksom, men det funkade ju lika bra att lägga det bakom nacken.

Ella sussar också nu och snart kommer tonåringarna hem från skolan. Då fylls hela huset med liv o tjatter o musik och fnitter. Full rulle.
Det blir tidig middag idag, för vi ska till stan o fira födelsedag sen. Min lillfia och bonusbarnas kusin har fyllt 14 bägge två.
Där finns en ståtlig Grand Danois och det ska bli välldans kul att se vad lilla Ellapluttan tycker om honom. Kaxig är hon ju så att det räcker, och rasen är duktiga nötvallare, så en grand danois är nog ingen match för henne! =)

Solong!

Steget efter

Jag har svårt att hinna med. Jag ligger hela tiden ett steg efter med allt. Missar tider hos läkare, glömmer lämna prover i tid, glömmer ringa viktiga samtal.
Missar att lämna in ansökan om fortsatt sjukbidrag, det är ju toppen. Mitt går ut nu.
Det stör mig som fan.
Här hemma ligger jag inte direkt i fas heller.
Massor som ska göras, städas, tvättas. sorteras papper, sättas upp tavlor o hyllor osv.
Nu i veckan har jag gjort en del i allafall. Fick upp ett gäng hyllor på kontoret, nu ska jag bara sortera in drivorna med papper o annat som ligger överallt.
Jag har städat källaren o kontoret ett flertal gånger, men till vilken nytta. Det tar ett par veckor sen ser det ut som vanligt igen.
Jag känner mig som en satkärring som tjatar om hjälp hela tiden, så nu har jag låtit bli att be om så mycket hjälp på sistone, och då blir det såhär.
Jag har ju mitt projekt med vikten och promenaderna också, det tar mycket tid att gå 15000 steg om dan.
Åsså har jag dragit ut tand….till slut kom jag iväg för att lämna njurproverna.
Känner det lite som att jag håller på att drunkna i jobb här.
Jag satte fart nere i tvättstugan häromdan. Sorterade upp i korgar och ikeakassar och tvättade 5-6 maskiner.
Sen pjukade det lixom av, men jag var ju nästan ifatt.
Ajöken

Kallt i huset, stegräkning o viktminskning

Här har vi det kallt i huset, som f-n! Pannan har strejkat ett par dar och kräver uppvaktning en gång var femte minut ungefär - resultat 13.1 grader. Brrrr
Tur att det finns duntäcken!
Nu är den dock på g äntligen så imorgon är det nog varmt o skönt igen.

Jag har börjat gå, massor! Gjorde en plan inför nyåret. Jag tycker att det är dags att ta bort dom där kilona som plågar min kropp. Åsså letade jag vettiga verktyg på nätet. Jag har varit med i viktväktarna förut men bidde lite sur på dom när jag sa upp medlemsskapet och dom ändå hävdade att dom skulle ha betalt för ytterligare en månad, för att jag inte hade sagt upp det i tid. Det skiljde 2 timmar. Det är sånt man loosar kunder på, men det är ju deras problem.
Hittade en kanonsida, Tappa.se
Där fokuserar man på att gå och räkna steg istället för på att äta 1200 kcal om dagen. Det taggade mig som f-n. Dessutom har dom en tävling, man ska gå mellan Malmö o Amsterdam, man har 100 dagar på sig och någon vinner en spaweekend. Så nu följer jag min promenad på en karta, jag är snart framme i Köpenhamn och jag har gått i tre dagar, 36 km, 6 km kvar till första delmålet. Lite mallig är jag över det.
Har dessutom lyckats bli av med 2 kilo redan och det gör ju absolut ingenting.
Fokuset är liksom skiftat, och det passade mig som handen i handsken. Eller foten i gympadojjan kanske *s*
Lite blåsor på fötterna har jag nu, och jag känner mig rätt stel i bena, men det går väl över.

Bonusfian har antagit utmaningen också, och den lilla fröken är minsann inte lätt att tävla mot. Jag som tycker att jag kan vara envis och satsa allt när jag väl bestämt mig, fasen, hon har bara 2 km kvar till första delmålet. Jag får gå som en gnu imorgon om jag ska komma först.
Maken varnade mig, man ska inte utmana henne, hon är grym på sånt. Det tar väl henne 2 veckor att gå hela vägen då - sa han, men det trodde jag juinte på. Fast nu börjar jag ana at det nog kan stämma…hehe.
Oh well, jag brukar hinna gå min första prommis innan hon ens vaknat, så jag ska nog hinna först!!
Om jag så ska gå upp i ottan!!
Vi har inte bestämt nåt pris, men vi är lika stolta båda två så det räcker gott o väl med äran.
Fast just nu frågade hon om jag kommit på vad vi ska ha för pris för den som kommer först till Amsterdam…*s*
Oooops….
Tonårsfian ska också haka på när hon kommer hem från stora staden imorgon.

Äh..vaffan….nu tänker ungen ut o gå!!!! Mitt i natten!!! *asgarvar*
Hon är ju för go den lilla fröken!

Nä, nu ska jag gå o sova. Jag går inga 6 km ikväll inte, för jag har bra ont i bena.

Solong!!