Yieeehaaa

Och idag är mamman pigg igen. Det blev jag redan igår, så tröttheten gav med sig när jag hade fått vila ett tag.

Det bidde en tur på auktion med svärmor, Bonusfian, Maken o Siri. Men allt roligt hade redan gått när vi kom, dvs allt som jag tyckte var roligt. Sen var det en massa saker kvar som Maken tyckte var väldigt roliga. Traktorer, bilar, en båt o en massa maskiner. Men det bidde inga inköp.
Jag träffade Märtagreta där också. Det var kul, vi har inte setts på länge.

Sen for jag o kidsen en sväng in till stan och fyndade begagnade trädgårdsmöbler för 350 kronor. Dom ska skrapas o målas så blir dom jättefina
En flytbäst till lillan o några agilityhinder till vår jycke bidde det också. Hon, alltså hunden, har så mycket energi så det är nåt helt otroligt, så det blir nog en bra sysselsätting.

På kvällen var vi på middag hos vännerna G&H o deras grabbar. Det var mycket trevligt! Vi kom hem irimlig tid och jag har sovit o känner mig utvilad. Maken däremot, är väl kanske inte riktigt i den bästa formen.
Jag hade semester från GI:andet igår och åt vad jag kände för, det var riktigt skönt. Men idag är jag back on track igen och det är kul att kunna göra så. Utan att helt falla liksom. Tror detta med GI passar mig bra.
Och det är väl det det handlar om, att förändra vanorna. Och det innebär ju att kunna äta gott mellan varven, men inte alltid. Jo, gott kan man alltid äta, men jag menade onyttigt.

Idag ska jag vara bondkelling på riktigt och harva Köra traktor o greja, HU så kul!!!! Wieeeee…rapport kommer senare!

Ich bin ein glücklich mamma!

Och på tal om det så hade vi hysteriska skrattattacken jag o syrran häromdan. Jag skrattade så jag fick kramp i magen. Vi pratade om moderskapets vedermödor. Detta med tid och egenvård. Det är svårt att få till det där med egenvården när man har en bebis. Man får liksom passa på när chansen finns och då får man ibland prioritera det som för stunden känns viktigast, borsta tänderna, håret eller kanske blaska av sig under armarna. Jag har kommit på en riktigt effektiv metod för det. Svaret är babyservetter! Så i det här huset tvättas både bebis o mamma med såna *s* Jo, jag duschar också, snabba 3 minutersduschar för det mesta, men nån gång mellan varven kan jag unna mig lyxen att ta en 5-minuters. Det där med att hålla benen släta o mjuka och ett minne blott. När det är ett måste för att jag inte ska trassla in fötterna i pälsen så brukar det sluta med fläckvist bra resultat och några skärsår. Tonåringarna brukar då undra om jag har blivit emo. (Ungdomsstil innefattande skärsår, svarta kläder och mycket kajal)

Då kan man ju fråga sih hur det gåri hop att blogga…? Ja, det undrar jag också ibland. Tricket är att stjäla tid. Man sätter barnet i armarna på nån tonåring och säger -”Jag ska bara”…sen skriver man så fingrarna blöder.

Time’s up :-0
Solong!

En väldigt trött mamma

Idag vaknade jag av att lilla fröken Siri von Sirap bet mig i tutten. Underbart sätt att vakna på - not!
Är så trött så ögona går i kors och det känns som att jag ska brista i gråt vid minsta lilla motgång.
Jag är USEL på att släppa gasen i tid. Det var som syrran sa, jag behöver inte bromsa, bara släppa lite på gasen.
Jag fattar inte vad det är med mig!! Flera dar så har jag känt att jag borde sova när Lillan sover middag, sitter där och är skittrött och reser mig allafall o går och gör nåt. Fast då har det ju inte känts som en börda utan det är ju för att jag håller på med nåt som jag tycker är kul. Gräver rabatter eller nåt annat.
JAG MÅSTE VILA!!

Vi har kört GI metoden i 2 veckor också, jag o tjejerna. Inte Lillfian då, för hon är på gränsen till underviktig, men vi flickor i familjen som inte är underviktiga har tagit tag i det här med maten. Så vi drog igång med liv o lust och har lyckats bli av med några kilon alla tre.
Fast imorse skrek min kropp efter kolhydrater, så jag tog en macka. Jag tog EN macka, inte fem. Utan EN! Helt otroligt!! I det tillståndet av nästankoma och tröttförtvivlan hade jag normalt sett ätit 5-6 mackor i ren panik förut. Det har hänt nåt. Skumt!
Jag tror bannemig homeopat-tanten vet vad hon sysslar med!

Idag ska jag ta ledigt i allafall, från det som jag kan ta ledigt från. Tvättvikning, rabattgrävning, plattsättning, disk o matlagning….det får nån annan ta hand om. Jag ska gå på auktion med svärmor! Siristumpan får såklart följa med.

Åsså får jag nog sluta amma nu. Lägga ner lite krut på att lägga lilla damen i sin egen säng på kvällarna och försöka få henne att sova där på nätterna. Det ligger en karl där på andra sidan Siri i sängen, kommer ihåg att det var mysigt att ligga på hans arm, men jag kommer knappt ihåg hur det känns.
Småbarnsåren har tagit fart. Lilla fröken Siri Anna Wilda har blivit större, och börjar göra skäl för sitt andranamn.

Kaffe!!!!

 

 

Steget efter

Jag har svårt att hinna med. Jag ligger hela tiden ett steg efter med allt. Missar tider hos läkare, glömmer lämna prover i tid, glömmer ringa viktiga samtal.
Missar att lämna in ansökan om fortsatt sjukbidrag, det är ju toppen. Mitt går ut nu.
Det stör mig som fan.
Här hemma ligger jag inte direkt i fas heller.
Massor som ska göras, städas, tvättas. sorteras papper, sättas upp tavlor o hyllor osv.
Nu i veckan har jag gjort en del i allafall. Fick upp ett gäng hyllor på kontoret, nu ska jag bara sortera in drivorna med papper o annat som ligger överallt.
Jag har städat källaren o kontoret ett flertal gånger, men till vilken nytta. Det tar ett par veckor sen ser det ut som vanligt igen.
Jag känner mig som en satkärring som tjatar om hjälp hela tiden, så nu har jag låtit bli att be om så mycket hjälp på sistone, och då blir det såhär.
Jag har ju mitt projekt med vikten och promenaderna också, det tar mycket tid att gå 15000 steg om dan.
Åsså har jag dragit ut tand….till slut kom jag iväg för att lämna njurproverna.
Känner det lite som att jag håller på att drunkna i jobb här.
Jag satte fart nere i tvättstugan häromdan. Sorterade upp i korgar och ikeakassar och tvättade 5-6 maskiner.
Sen pjukade det lixom av, men jag var ju nästan ifatt.
Ajöken

Kallt i huset, stegräkning o viktminskning

Här har vi det kallt i huset, som f-n! Pannan har strejkat ett par dar och kräver uppvaktning en gång var femte minut ungefär - resultat 13.1 grader. Brrrr
Tur att det finns duntäcken!
Nu är den dock på g äntligen så imorgon är det nog varmt o skönt igen.

Jag har börjat gå, massor! Gjorde en plan inför nyåret. Jag tycker att det är dags att ta bort dom där kilona som plågar min kropp. Åsså letade jag vettiga verktyg på nätet. Jag har varit med i viktväktarna förut men bidde lite sur på dom när jag sa upp medlemsskapet och dom ändå hävdade att dom skulle ha betalt för ytterligare en månad, för att jag inte hade sagt upp det i tid. Det skiljde 2 timmar. Det är sånt man loosar kunder på, men det är ju deras problem.
Hittade en kanonsida, Tappa.se
Där fokuserar man på att gå och räkna steg istället för på att äta 1200 kcal om dagen. Det taggade mig som f-n. Dessutom har dom en tävling, man ska gå mellan Malmö o Amsterdam, man har 100 dagar på sig och någon vinner en spaweekend. Så nu följer jag min promenad på en karta, jag är snart framme i Köpenhamn och jag har gått i tre dagar, 36 km, 6 km kvar till första delmålet. Lite mallig är jag över det.
Har dessutom lyckats bli av med 2 kilo redan och det gör ju absolut ingenting.
Fokuset är liksom skiftat, och det passade mig som handen i handsken. Eller foten i gympadojjan kanske *s*
Lite blåsor på fötterna har jag nu, och jag känner mig rätt stel i bena, men det går väl över.

Bonusfian har antagit utmaningen också, och den lilla fröken är minsann inte lätt att tävla mot. Jag som tycker att jag kan vara envis och satsa allt när jag väl bestämt mig, fasen, hon har bara 2 km kvar till första delmålet. Jag får gå som en gnu imorgon om jag ska komma först.
Maken varnade mig, man ska inte utmana henne, hon är grym på sånt. Det tar väl henne 2 veckor att gå hela vägen då - sa han, men det trodde jag juinte på. Fast nu börjar jag ana at det nog kan stämma…hehe.
Oh well, jag brukar hinna gå min första prommis innan hon ens vaknat, så jag ska nog hinna först!!
Om jag så ska gå upp i ottan!!
Vi har inte bestämt nåt pris, men vi är lika stolta båda två så det räcker gott o väl med äran.
Fast just nu frågade hon om jag kommit på vad vi ska ha för pris för den som kommer först till Amsterdam…*s*
Oooops….
Tonårsfian ska också haka på när hon kommer hem från stora staden imorgon.

Äh..vaffan….nu tänker ungen ut o gå!!!! Mitt i natten!!! *asgarvar*
Hon är ju för go den lilla fröken!

Nä, nu ska jag gå o sova. Jag går inga 6 km ikväll inte, för jag har bra ont i bena.

Solong!!

Bra och dåliga dagar

Värken i kroppen tilltar med oroväckande fart tycker jag. Jag har försökt att ignorera det så gott det går, men nu går det inte längre.
Nu har det blivit så att det påverkar hela min dag, inte kul.
Igår var en bra dag, jag hade inte speciellt ont alls, jag var glad och hyggligt energisk.
Dagen innan var hemsk, jag hade så ont att jag var på gränsen till tårar flera gånger.
Idag är likadant.
Men - idag ska jag få massage!! Klockan 16 kommer en tjej hit, med bänk o allt, och masserar min onda kropp. Det ska bli så härligt!
Jag har äntligen tagit mig i kragen o bokat en tid hos sjukgymnasten, den 8 januari bidde det.
Orsaken till allt ont vet jag bara delvis, nacken o axlarna har ju spökat sedan jag var 17. Men resten - antar att det beror på 10 år av övervikt kombinerat med en tung graviditet. Det tar väl sin lilla tid innan kroppen är tillbaka efter det. Jag gick ju faktiskt upp 28 kilo och det är klart att det är en stor påfrestning på knän o fötter.
Suck….denna förbannade övervikt.
Att det ska vara så satans svårt att få bukt med.
Jag ligger nu på BMI 33 och skulle behöva gå ner 23 kilo för att nå BMI 25.
Oj så skönt det skulle vara att slippa släpa omkring på alla dom kilona.
Det är rätt mycket. Siri väger 10 och henne orkar man ju inte bära några längre stunder. Det är alltså som att släpa omkring på lite drygt 2 Siri hela dagarna….

Nä…nu blir det till att odla viljan som syrran säger. Samla motivation och jobba med det mentala. Å sen se till att komma igång på allvar.

Idag är det mammagruppen som gäller. Det är mysigt, vi träffas en gång i veckan.
Sen gudomlig massage…

Solong!

Gästbloggare

Idag är det min bonusdotter, Bonusfian 14 år som skriver ett inlägg!
Jag lämnar, mäkta stolt, ordet till henne:

Har gått och tänkt ända sen i onsdags (3/okt-07) att jag ska skriva det här inlägget.

Det här skriver jag till alla tjejer och killar där ute som har komplex över något på sin kropp eller håller på att utveckla ett.

Smal, om man är smal är man vacker då?

Smal det har tydligen blivigt ett utryck för vacker eller hur?
Men ska det vara så?
Idealet ska ju inte se ut som en tandpetare eller?
En idealisk människa ska ju se ut att må bra.
Det är ju inte naturligt att inte ha något underhudsfett alls.
I dagens samhälle finns det jättemånga tonåringar och även vuxna som svälter sig själva för att bli smalare.
Men blir man mycket smalare då?
Visst, Man kanske blir smalare, men blir man mycket vackrare?
Och känner man sig vackrare då?
Tänk dig själv att man svälter sig själv för att se smal och snygg ut,
men smal och snygg är man inte i kroppen, visst kan man se bra ut men det är ju självförtroendet och självkänslan som gör så att personen mår bra.
Om man börjar tänka att man är stor och tjock mår man bara dåligt. Man hindrar sig själv från att göra saker för man är rädd för vad människor ska tycka och tänka om dom.
Man ska väl leva livet nu när man har fått ett?
Om man inte kan se sig själv som vacker som man är nu är det inte säkert att man gör det om man är smal heller. Utan man måste kunna övertala sig själv att man alltid är fin även om man kanske ligger på + några kg över den idealiska tandpetaren.

Det jag försöker säga här är att man måste inte se ut som en pinne för att vara fin, söt, vacker eller något. Utan Du och alla andra är fina som dom är! Om någon säger att du eller någon är tjock och ful, eller bara kränker den personen för något så ska man inte lyssna på dom.
För det är oftast dom personerna som mobbar andra för att dom mår dåligt själv och måste trycka ner andra för att må bra själva.

Dom som mobbar är oftast mycket svaga personer och har inte det så bra, det är bara att låta dom vara eller också säga till någon så dom slutar. Ingen ska ju må dåligt eller va tycker du?

Så istället för att säga att folk är fula och dumma i huvudet, ska man hjälpa dom.
Man behöver ju inte alltid vara ärlig men om man säger att någon är söt eller att den passar i den tröjan den har eller något sånt så kan man hjälpa den personen att bygga upp sitt självförtroende enormt. Bara ett enda litet ord kan göra att en människa mår bra.
Men om man inte ska vara ärlig ska man i alla fal försöka dra ut det som se okej ut, tillexempel att säga att den har fina ögon eller fint leende, bara något.
Man känner sig ju själv bättre om man ser att man har hjälpt en människa att komma igång igen och att de den kunna le och må bra igen, utan att det är något fejkat smil utan ett riktigt som faktiskt är från hjärtat. 

Tänk på det här nästa gång du ser någon som mår dåligt.

Gör i alla fal ett försök att hjälpa den där människan att komma tillbaka till livet, låt den må bra.
Du Kanske är den enda utvägen.

En stolt cellenmorsa!!

Jag är alltid stolt över mina barn, men idag blev jag lite extra stolt, och lite rörd till o med.
Tonårsfian kom hem och berättade att hon blivit medlem i en förening. Hon undrade om det var ok, för det kostade 50 kronor/år.
Jag frågade såklart vad det var för en förening, och hon sa att det var Ungdomarnas Nykterhetsförbund.
Självklart är det ok

När jag genomgick min behandling för alkoholberoendet, så ändrades många av mina uppfattningar och ståndpunkter. En av dom var att jag förut tyckte at det var ok om barnen smakade alkohol, och jag räknade med att dom skulle komma hem och vara onyktra nån gång under högstadietiden.
Det ändrades ju, och jag meddelade Tonårsfian det, att det är nolltolerans som gäller tills hon är 18 år.
Då var hon arg och tyckte det var orättvist. Vi har haft många diskussioner om det.
Jag vet ju att hon också har ändrat sig, men det var lite coolt idag när hon kom hem och talade om att hon gått o blivit medlem där.
Och inte bara det, hon har dessutom inspirerat sina kompisar att gå med också.
Mamman är mycket stolt!!
Sen är det ju bara att hoppas på att det inte är en skenmanöver, för att kunna partaja fritt…som ett av mina syskon gjorde för att lura pappa.
Men jag tror jag skulle märka om det händer faktiskt!

Idag har vi varit till Hemse torgdag. Det är en marknad, och det var riktigt kul. Man går omkring och pratar med olika människor man springer på. Det är det det går ut på. Sen handlar man lite av knallarna också. För min del så blev det ett par schyssta graninge vandringskängor för 350 kronor. Det är vad jag kallar fynd!!

Fynda gjorde vi i helgen också. I lördags tog vi en liten tripp till GeKås i Ullared, i studiesyfte
Men en å annan pinal handlade jag i allafall. Bl.a en ny handväska för 90 kronor, helt ok.
Anledningen att vi kunde fara dit sådär huxflux bara var att vi hälsade på vänner i småland under helgen.
Vi blev servade och bortskämda i dagarna tre, och det var jättemysigt!!
Vi kommer att åka dit snart igen, både till vännerna och till Ullared.
Jag och maken gjorde en deal: När jag har gått ner 10 kilo åker vi!! Nu har jag gått ner 2…hehe.
Motivation är A och O

Var till njurläkaren idag och gjorde uppföljning på raset som skedde när jag väntade Siri. Det såg bättre ut, men jag läcker tydligen fortfarande protein/äggvita. Nästa steg är att göra ett ultraljud på njurarna och ta om proverna om tre månader. Kan hända det tar längre tid för allt att normaliseras. Om inte vill dom dom göra en biopsi, men det tror jag nog inte ska behövas.
Jag har för avsikt att må bra nu.

Lillgumman mår hur bra som helst. Go och glad varje dag. Hon bara smajlar o ler, och humor har hon också. Hon är expert på att få mig att bryta ihop i asgarv under amningen.
Hon vägde 8600 sist, det var för en vecka sen. Det blir ajaj i min rygg det.
Aj!
Fast nu smajlar hon inte, hon har tröttnat på att ligga på golvet..inte lolit!!

Solong!!

Halvfärdiga blogginlägg

Jag har aldrig haft så många halvfärdiga utkast som nu, det dräller av dom. Jag har liksom inte ro att prioritera bloggning. Fast mellan varven får jag ju behovet ändå, även att det inte är lika ofta nu just nu, därav de många dagarna mellan mina besök här.

Lilla fröken är vaken rätt mycket under dagtid. Hon sover bara korta stunder och dom går åt till annat, diska undan eller bara sitta o pusta, eller umgås med resten av familjen, det är ju rätt trevligt
Om jag ligger bredvid däremot, eller om hon ligger i vagnen och jag är ute o går, så kan hon sova långa stunder.
Hon har börjat fyra av sånadär riktigt härliga leenden nu, ljuvlish!! Hon ser verkligen pillemarisk ut precis innan, tror hon kommer bli ett riktigt busfrö jag.

Vi fick besök av en kompis här, hon skulle bara hit o fika en eftermiddag men blev kvar i stugan. Jättekul!! Vi har inte setts på ett år och jag är jätteglad för den återupptagna kontakten.
Nu hojtar Siri så jag avslutar här.
Kan meddela i förbifarten att jag nu har 7 kilo kvar till utgångsläget före graviditeten! Dvs säga att 21 av dom 28 är borta!!
So long!
Trevlig Helg!